Hybridarbete har formellt erkänts som gynnsamt för produktiviteten i den första stora empiriska studien, gjord av Nicholas Bloom vid Stanford University. Därför tycker vi att det är på sin plats att i vår första vitbok undersöka hur hybrida arbetsplatsstrategier i praktiken kan ge engagerade och nöjda medarbetare, ett effektivt lokalutnyttjande och uppfyllda verksamhetsmål.

Trots detta erkännande av hybridarbetets resultat har många organisationer på senare tid infört generella krav på återgång till kontoret, med tveksamma effekter, enligt en studie från Katz Graduate School of Business.

Problemet är att de väsentliga frågorna sällan ställs: vem behöver vara på kontoret, varför och när? Hybridarbete är ingen lösning där en modell passar alla, vilket generella krav utgår från. Vissa medarbetare har mycket statiska arbetsprofiler och aktiviteter med låg påverkan och få kontakter, och kan utan risk tillbringa mer tid utanför kontoret utan att produktiviteten påverkas. Andra måste vara mer på kontoret för att leverera de fem C:na: collaboration, connection, culture, creativity och camaraderie (samarbete, kontakt, kultur, kreativitet och kamratskap).

Men det är bara en del av bilden. Individens psykometri, personlighet och livssituation spelar också in.

På Workplaced förenar vår logik alla dessa komponenter till en individuell och optimerad profil, det vi kallar hybrid balance, inom ramen för en specifik organisations sammanhang och kultur. Vi kan också ge varje medarbetare ett arbetsplatspass, en workplace passport, som kan tas med vid byte av kontor eller ändrade förhållanden.

Vår första rapport går igenom en del av den senaste forskningen om hybridarbete, som bakgrund till vårt människocentrerade och datadrivna sätt att ta fram hybrida arbetsplatsstrategier. Den visar vår sammanhållna logik och metod, som ger arbetsplatslösningar baserade på ett aggregat av personliga hybrid balances. Dessa samlar data om en medarbetares aktiviteter, kontaktmönster, psykometri, attityder och rörlighet inom en definierad organisationskultur.